Alagilles syndrom

Alagilles syndrom har också namnen Arteriohepatisk dysplasi och Monosomi 20p12-syndromet

Sjukdom/skada/diagnos

Vid Alagilles syndrom påverkas flera organ i kroppen; främst lever, hjärta, lungor, ögon och ansikte. Nedsatt leverfunktion är det allvarligaste symtomet.
Syndromet beskrevs för första gången år 1969 av en fransk läkare D Alagille.

Förekomst

Ungefär 1 av 40 000 barn föds med Alagilles syndrom, vilket innebär att 2-3 barn per år föds med syndromet i Sverige. Totalt finns det cirka 10 personer per miljon invånare, dvs uppskattningsvis 80 personer i Sverige. Närmare 100 personer med Alagilles syndrom har rapporterats i internationell litteratur.

Orsak till sjukdomen/skadan

Sjukdomen orsakas av en kromosomrubbning genom att en bit av korta armen på kromosom 20, kromosomband 20p12, har fallit bort eller av förändringar (mutationer) av ett speciellt arvsanlag (gen), kallad Jagged 1 (JAG1). JAG1 är av central betydelse för utvecklingen under fosterstadiet av levern, hjärt-kärlsystemet, ansiktet, ögonen och njurarna.

Ärftlighet

Alagilles syndrom orsakas vanligtvis av en nymutation, dvs felet i arvsmassan uppträder för första gången hos personen själv och är inte nedärvt. Föräldrarna till ett barn med en nymutation har mycket liten risk att på nytt få ett barn med syndromet. Denna nyuppkomna förändring i arvsmassan hos barnet blir dock ärftlig och personen riskerar att föra sjukdomsanlaget vidare till sina barn. Ärftlighetsgången är då autosomaltdominant. Det innebär att om den ena föräldern har sjukdomen är risken för såväl söner som döttrar att ärva den 50 procent. De barn, som inte fått det sjukdomsframkallande anlaget får inte sjukdomen och riskerar inte att föra den vidare.
Figur. Autosomalt dominant ne

Symtom

Den vanligaste avvikelsen vid Alagilles syndrom är bristande utveckling av gallgångarna i levern. Det minskade antalet gallgångar leder till gallstockning med svår klåda och nedsatt leverfunktion, som kan orsaka gulsot och risk för leverskada. Gulsoten upptäcks vanligtvis redan under nyföddhetsperioden. Risken att utveckla skrumplever (cirrhos) och levercancer är stor hos såväl barn som vuxna.
Det är också vanligt med förträngning av perifera lungartärer, som kan leda till nedsatt lungfunktion och påverkan på hjärtat. Hjärtmissbildningar är också vanliga.
Förtjockning på baksidan av hornhinnan i ögat (bakre embryotoxon) uppträder ofta men är vanligtvis utan betydelse för synen. Pigmentförändringar i ögats näthinna med förtvining förekommer och kan ge nedsatt syn.
Hämmad tillväxt ses vid svår leverskada. Barnets utseende är ofta speciellt med bred, framåtvälvd panna och utskjutande underkäke, djupt liggande ögon och liten näsa. Det är vanligt med missbildade kotor som har fjärilsliknande konturer. Det är också vanligt med njurskada (mesangiolipidos) som kan leda till njursvikt.
Det stora flertalet personer med Alagilles syndrom är normalbegåvade även om utvecklingsstörning kan förekomma.
Svårighetsgraden av syndromet varierar mycket mellan olika personer, såväl inom samma familj som mellan familjer. För cirka en fjärdedel av barnen är levnadsåldern förkortad. På grund av svår leverskada och/eller hjärt-kärlsjukdom dör de ofta före fem års ålder. De som har lättare former av syndromet kan vanligtvis leva besvärsfria.

Diagnostik

Diagnosen Alagilles syndrom ställs utifrån den sjukdomsbild som personen har och genom mikroskopiska undersökningar av ett vävnadsprov från levern samt med kromosom- och DNA-analys. Fosterdiagnostik är ofta möjlig.

Behandling/åtgärder

Vid Alagilles syndrom finns det ingen botande behandling förutom levertransplantation. En femtedel av barnen behöver levertransplantation för att överleva.
Barn med syndromet kan behöva nyföddhets-(neonatal-) vård på länssjukhus- eller universitetssjukhus. Därefter bör barnen under uppväxtåren få tillgång till regelbunden barnmedicinsk uppföljning för att nedsatt leverfunktion skall upptäckas så tidigt som möjligt. För de barn som har en svår leverskada krävs eventuellt levertransplantation. Det är viktigt att kontroll och behandling samordnas av en barnläkare med speciell kunskap om leversjukdomar.
Det är angeläget med undersökning av hjärta respektive ögon.
Om barnet har en utvecklingsstörning bör kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen tas tidigt. I habiliteringsteamen ingår olika yrkeskategorier som kan ge stöd till barn och familj.
Det är en stor påfrestning att få ett barn med en fortskridande (progressiv) sjukdom. Därför bör föräldrarna tidigt få möjlighet till psykologiskt och socialt stöd som kan anpassas efter barnets tillstånd och familjens behov.
Vuxna med syndromet har ofta nedsatt leverfunktion med svår klåda. På grund av ökad risk för skrumplever och levercancer bör leverns funktion kontrolleras regelbundet. För att lindra klådan kan vanlig hudkräm och hudlotion prövas. Ibland behövs kortisonkräm/-salva lokalt. Även behandling med ultraviolett ljus (UVB-ljus) kan minska besvären.
Vuxna med syndromet bör kontrolleras och behandlas av en specialist i invärtesmedicin med speciell erfarenhet av leversjukdomar, som kan kanalisera den hjälp som personen eventuellt behöver av specialist på leversjukdomar (hepatolog) vid ett regionsjukhus.

Resurspersoner

Professor Antal Németh, Barnmedicinska kliniken Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge , 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00.
Professor Bo-Göran Ericzon, Transplantationskirurgiska kliniken, Huddinge Universitetssjukhus, 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00.
Överläkare Marie Krantz-Hjalmarsson, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, 416 85 Göteborg, tel 031-343 40 00.

Handikapporganisation / patientförening / motsvarande

RFL, RiksFörbundet för Leversjuka Box 2918 187 29 Täby, tel  08-500 318 36, e-post: kansli@rfl-lever.se, Internetadress: www.rfl-lever.se
FUB, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, besöksadress: Gävlegatan 18B, postadress: Box 6436, 113 82 Stockholm, tel 08-508 866 00, fax 08-508 866 66, e-post: fub@fub.se, Internetadress: www.fub.se
SRF, Synskadades Riksförbund, besöksadress: Sandsborgsvägen 52, postadress: 122 88 Enskede, tel 08-39 90 00, fax 08-39 93 22, e-post: info@srfriks.org, Internetadress: www.srfriks.org

Forskning och utveckling (FoU)

Forskning beträffande Alagilles syndrom och andra fortskridande leversjukdomar hos barn bedrivs vid Barnmedicinska kliniken och Transplantationskirurgiska kliniken, Barnens sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Informationsmaterial

Informationsfolder angående Alagilles syndrom (artikelnr 1998-12-079), som är en kort sammanfattning av informationen i denna databastext, kan utan kostnad beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se eller tel 08-779 96 66. Vid större beställningar tillkommer portokostnad.
Källa: Socialstyrelsen.