Alagilles syndromAlagilles syndrom har också namnen Arteriohepatisk dysplasi och Monosomi 20p12-syndrometSjukdom/skada/diagnosVid Alagilles syndrom påverkas flera organ i kroppen; främst lever, hjärta, lungor, ögon och ansikte. Nedsatt leverfunktion är det allvarligaste symtomet.Syndromet beskrevs för första gången år 1969 av en fransk läkare D Alagille. FörekomstUngefär 1 av 40 000 barn föds med Alagilles syndrom, vilket innebär att 2-3 barn per år föds med syndromet i Sverige. Totalt finns det cirka 10 personer per miljon invånare, dvs uppskattningsvis 80 personer i Sverige. Närmare 100 personer med Alagilles syndrom har rapporterats i internationell litteratur. Orsak till sjukdomen/skadanSjukdomen orsakas av en kromosomrubbning genom att en bit av korta armen på kromosom 20, kromosomband 20p12, har fallit bort eller av förändringar (mutationer) av ett speciellt arvsanlag (gen), kallad Jagged 1 (JAG1). JAG1 är av central betydelse för utvecklingen under fosterstadiet av levern, hjärt-kärlsystemet, ansiktet, ögonen och njurarna. ÄrftlighetAlagilles syndrom orsakas vanligtvis av en nymutation, dvs felet i arvsmassan uppträder för första gången hos personen själv och är inte nedärvt. Föräldrarna till ett barn med en nymutation har mycket liten risk att på nytt få ett barn med syndromet. Denna nyuppkomna förändring i arvsmassan hos barnet blir dock ärftlig och personen riskerar att föra sjukdomsanlaget vidare till sina barn. Ärftlighetsgången är då autosomaltdominant. Det innebär att om den ena föräldern har sjukdomen är risken för såväl söner som döttrar att ärva den 50 procent. De barn, som inte fått det sjukdomsframkallande anlaget får inte sjukdomen och riskerar inte att föra den vidare. SymtomDen vanligaste avvikelsen vid Alagilles syndrom är bristande utveckling av gallgångarna i levern. Det minskade antalet gallgångar leder till gallstockning med svår klåda och nedsatt leverfunktion, som kan orsaka gulsot och risk för leverskada. Gulsoten upptäcks vanligtvis redan under nyföddhetsperioden. Risken att utveckla skrumplever (cirrhos) och levercancer är stor hos såväl barn som vuxna. DiagnostikDiagnosen Alagilles syndrom ställs utifrån den sjukdomsbild som personen har och genom mikroskopiska undersökningar av ett vävnadsprov från levern samt med kromosom- och DNA-analys. Fosterdiagnostik är ofta möjlig. Behandling/åtgärderVid Alagilles syndrom finns det ingen botande behandling förutom levertransplantation. En femtedel av barnen behöver levertransplantation för att överleva. ResurspersonerProfessor Antal Németh, Barnmedicinska kliniken Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge , 141 86 Stockholm, tel 08-585 800 00. Handikapporganisation / patientförening / motsvarandeRFL, RiksFörbundet för Leversjuka Box 2918 187 29 Täby, tel 08-500 318 36, e-post: kansli@rfl-lever.se, Internetadress: www.rfl-lever.se Forskning och utveckling (FoU)Forskning beträffande Alagilles syndrom och andra fortskridande leversjukdomar hos barn bedrivs vid Barnmedicinska kliniken och Transplantationskirurgiska kliniken, Barnens sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. InformationsmaterialInformationsfolder angående Alagilles syndrom (artikelnr 1998-12-079), som är en kort sammanfattning av informationen i denna databastext, kan utan kostnad beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se eller tel 08-779 96 66. Vid större beställningar tillkommer portokostnad.
|